...vad ja ska skriva om idag?
Jobbat mest...
Igår var Tobias föräldrar här å hälsa på..
Försöker komma på nått bra till midsommar... ihop med vännerna.. å så fira min 25 årsdag på samma gång =D

Känns mysigt å komma hem från jobbet till en sambo ^^

Det har vare mycke tankar som snurrat i huvudet de sista här...
Så här kommer lite flum tankar.. men ja vet att några vänner kommer förstå mig..

Ja känner mig lite rädd, orolig och ännu mer rädd..
Men även lycklig, glad å ännu mer lycklig..


Det jag en gång i tiden trode var så lätt är så grymt svårt..
å frågan varför finns ju kvar..

Så till de där såren då..
När man blir sårad.. över lag asså inte bara ja.. Så är de hårda slag blir såren ibland väldigt djupa.. de läker ja vet..
Alla talar om tid.. ibland rivs såren upp som håller på att läka bara av rädsla tex.. Betyder inte att man vill ändra på nått.. Men smärtan efter ett sår kan kännas länge..
Så när de väl läkt då.. folk talar om år.. förstår hur de menar å känner nu..
Men när de blivit ett ärr av de.. de kommer fortfarande finnas där.. förhoppningsvis blekna.. Men alla ärr försvinner inte.. de kanske inte längre gör så ont.. Men de finns där.. Ärrad för livet..
Jag förstår vad mina vänner genomgått...

aldrig mer sårad.. ?
får man nog låsa in sig..
sattsa å bara hoppas är väll annars det enda altenativet..
Vad svårt det är att göra sig sårbar igen..
man är rädd..


/ickan